När jag fick höra talas om det här albumet så var det första som slog mig att titeln lät så lik arbetsnamnet på en idé jag har liggande. Lite orolig började jag läsa den, och snart kunde jag lugna mig.
Varannan vecka utan handlar om bröderna Johan och Erik, som efter flera år äntligen får kontakt med varandra igen. Föräldrarnas skilsmässa är det som separerat dem och den var långtifrån lycklig. Bröderna växte upp hos respektive förälder och deras relation verkar ha påverkats av föräldrarnas oförmåga att dra jämt.
När nu Erik söker kontakt med sin storebror är han på flykt undan deras mor och mot vuxenvärlden. Återseendet är kanske inte kärt, men ändå självklart. Erik får förstås bo hos Johan.
Johan är även han mitt under ett uppbrott, men från sin sons mor. Även om det gått en tid sedan de separerade har han inte gått vidare ännu. Titeln syftar på denna del av historien, att Johan har sonen varannan vecka. Svårigheterna med separationen, vardagens trötthet känslan av att ha misslyckats i förhållandet gör att Johan är lättirriterad och det går både ut över brodern och sonen.
Men livet reder ut sig. Brodern träffar ett alternativt gäng och där en tjej, som han inleder ett förhållande med. Tillsammans med henne försöker han hitta sin identitet. Johan å sin sida, förstår till slut att det är kört med exet, vilket också får honom att tydliggöra sin identitet i fadersrollen vilket för honom närmare sonen.
Rasmus Gran berättar skickligt om en period i livet där man lever i limbo. Han gräver på plats, och låter inte bara bröderna hitta en inbördes relation igen. De speglar även varandras oförmåga att gå vidare i livet och påverkas på så sätt i besluten om framtiden.
De olika historiernas början och avslut går in i varandra och man blir nyfiken både på hur de hamnat här och hur framtiden kommer att te sig.
Men jag tror inte på en fortsättning åt endera hållet. Albumet står bra som det är.
Jag hoppas verkligen att Epix lyckats sälja det här albumet.
Titel Varannan vecka Författare Rasmus Gran Förlag Epix
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar