Jag har alltid varit svag för regissör Agneta Fagerström-Olssons skildringar, ända sedan tv-filmen Seppan 1986. Det är väl inte alltid hon levererar helgjutna rullar, men de är alltid värda att se. Därför var det en självklart att jag skulle se Järnets änglar, som går på bio just nu.
Järnets änglar är en film om tre kvinnor och kamrater i skuggan av järnbruket i Luleå. Det är vardagen vi ser på duken och på ytan kanske filmen ter sig lågmäld. Men så är det inte. Det är ett maskulint arbete de har, men det är Kvinnan som är i fokus i den här filmen.
Att de tre kvinnorna är i olika åldrar ger regissören möjlighet till en bredare skildring av hur det är att leva i en medelstor svensk stad i dag.
De tre kvinnornas öden balanserar inte jämnt i engagemang, men så ska det inte vara heller. Kvinnornas olika åldrar ger förstås olika problem, och här lyckas Fagerström-Olsson bra när hon bygger ett porträtt av Kvinnans liv i olika faser.
Järnets änglar är bra vardagsdramatik som jag gärna rekommenderar. Och – Kajsa Ernst rockar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar