Stenhuggaren

Eftersom Ewy hakade på min läsning av Camilla Läckbergs deckare köpte hon den senaste, Tyskungen, via sin bokklubb medan hon läste Isprinsessan. Lagom till jag var klar med Predikanten, passade Ewy på att köpa uppföljaren så att vi ska kunna ta oss fram till den senaste. Och kanske är det lika bra att läsa även bok 3 och 4 snart – jag hörde nämligen att SVT köpt rättigheterna till dessa böcker också.

Stenhuggaren heter den tredje deckaren i serien om Erica Falck och Patrik Hedström och livet i det lilla morbida samhället Fjällbacka.
Den här gången handlar det om barnarov och dito misshandel; om förtryck, hämnd och socialt arv. Berättelsen sker på två nivåer med en sidostory som ligger långt bak i tiden, och lite känns det som att Läckberg upprepar dramaturgin från förra boken på det här sättet.
Till skillnad från den förra boken har kriminaldramat en mer framträdande plats här. Kanske är detta anledningen till att Stenhuggaren inte engagerar lika mycket som tidigare böcker.

På sätt och vis tycker jag det är idiotiskt att läsa böcker i en serie på rad så här. Förmodligen kommer jag inte kunna hålla isär de olika intrigerna om jag skulle behöva i framtiden. Men nu är det gjort. Nästa bok lär inte bli en Läckbergare.

Och just det. Forum är Camilla Läckbergs förlag, men jag köper hennes böcker från Månpocket.


Titel Stenhuggaren Författare Camilla Läckberg Förlag Månpocket